:'(

Nu känner jag mig verkligen som världens känsligaste människa. Va fett taggad för träning och så självklart stukar jag foten och kan inte träna. När jag kommer hem så blir jag attackerad av min galna katt och han river upp min arm, och ungefär där börjar jag gräta som ett litet barn. Haha fråga mej inte varför men jag klarar inte för mycke smärta och blod :p Men även andra saker surrar i mitt huve. Saker som jag inte vill tänka på, verkligheten typ. Den suger på sina håll. 

life's a bitch, hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0